Och Memra var gud

Den mellantestamentliga tiden, alltså den tiden som föregår det som Nya Testamentet berättar, men ligger efter den tid som beskrivs i Gamla Testamentet, är mycket viktig för en korrekt förståelse av Bibeln i sin helhet. Jesus ger ofta uttryck för, och refererar till, föreställningar som var speciella för just den tiden. En av de absolut viktigaste faktorerna att ta med i beräkningen innan man uttalar sig om Nya Testamentets läror är hur bibeltexterna lästes i synagogorna under Jesu tid.

Efter den babyloniska fångenskapen, så trängde arameiskan ut hebreiskan som judarnas folkspråk. Detta skedde ca 400 – 500 år f.Kr. Få förstod hebreiska på den tiden förutom de skriftlärde. Därför tolkades bibeltexterna som lästes i synagogorna till arameiska. En som tolkade dessa texter kallades för meturgeman (tolkare). Tolkningarna var inte alltid ordagranna och var mer av parafrastyp.

En genomgående tanke med dessa parafraser var att anpassa texterna till sin tid. Det mest karakteristiska draget i Targum (efter meturgeman) är också den omsorg, varmed de genom bildlig uppfattning och omskrivning undviker bibeltextens naiva antropomorfismer och antropopatismer, alltså sådant som ger Gud mänsklig skepnad eller mänskliga känslor.

Det kanske viktigaste uttrycket i Targum är Memra (Guds Ord). I texter som på hebreiskan uttrycker Guds mänsklig skepnad eller mänskliga känslor översätts dessa regelbundet till Memra. Även texter som i originalet har beteckningen YHWH översätts ibland som Memra.

Ett bra exempel på hur Memra används är tolkningen av 5 Mos 4:7. Den är absolut inte ordagrann och den ger uttryck för något som skulle kunna beskrivas som en andra makt i himlen:

Vilket stort folk har Herren så nära i namnet av Guds Ord? … men Memra sitter upplyft på sin höga tron och hör våra böner när vi ber inför honom och framställer våra önskningar. (Targum)

Vi känner genast igen ett nästan tjugotal bibelcitat från Nya Testamentet. Men vi får inte i vår iver att tolka dessa targumim (plural av targum) som någon slags duplicering av Gud i fler gudaväsen och kanske till och med läsa in en kristen treenighetslära, glömma bort att avsikten med dessa översättningar var att reducera Guds mänskliga egenskaper. Därför är det mer riktigt att se dessa tolkningar som beskrivningar av emanationer av Gud, d.v.s. ett utflöde av det gudomliga till en mer mänsklig nivå. På så vis förblir Gud – trots sin interaktion med oss människor – någonting utanför det naturliga och vår fattningsförmåga.

Därtill beskriver Targum att i princip hela skapelsen skedde genom Memra. Det var genom Memra som skapelsen kom till, det var genom Memra som människan kom till, det var till och med genom Memra som himlarna kom till.

Naturligtvis är Johannesprologen ett tydligt exempel på hur Nya Testamentet anspelar på Targum:

I begynnelsen fanns Memra, och Memra fanns hos Gud, och Memra var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till … Och Memra blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet …

De flesta av de viktiga kristologiska texterna i Nya Testamentet är i grund och botten syftningar till de arameiska parafraserna av de hebreiska originalen. Deras betydelse för kristologin har fått en lite skruvad betydelse då syftet med dessa parafraser var det motsatta mot det kristendomen gjort dem till.

Däremot så går det inte att vifta bort en mystik kring Memra, som nära sammanknippad med YHWH själv, om möjligt en transformering eller kanske en agent eller ställföreträdare. När denna eller detta Memra blir kött och tar sin boning bland judarna så är det helt klart något gudomligt som sker. Det är i viss mån YHWH själv som kommer, men ändå inte. Jesus är utan tvivel gudomlig och något som kommer som ett utflöde från Gud själv. Men på en mänsklig nivå.

Länktips:
http://aletheia.se/2012/09/25/mytwocents-undervisar-moses-stol-kontra-petri-stol/

Lämna en kommentar

33 kommentarer

  1.  /  2 maj, 2013

    Tack Micael för detta! Jag tycker att du förklarar Memra på ett bra sätt och gör en utmärkt formulering här:

    ”De flesta av de viktiga kristologiska texterna i Nya Testamentet är i grund och botten syftningar till de arameiska parafraserna av de hebreiska originalen. Deras betydelse för kristologin har fått en lite skruvad betydelse då syftet med dessa parafraser var det motsatta mot det kristendomen gjort dem till.

    Däremot så går det inte att vifta bort en mystik kring Memra, som nära sammanknippad med YHWH själv, om möjligt en transformering eller kanske en agent eller ställföreträdare. När denna eller detta Memra blir kött och tar sin boning bland judarna så är det helt klart något gudomligt som sker. Det är i viss mån YHWH själv som kommer, men ändå inte. Jesus är utan tvivel gudomlig och något som kommer som ett utflöde från Gud själv. Men på en mänsklig nivå.”

    Det enda jag är lite reserverad inför är detta: ”Få förstod hebreiska på den tiden förutom de skriftlärde.” Vi läser i Apg 22:2: ”När de hörde att han talade till dem på hebreiska, blev det tystare”. Att få förstod hebreiska gäller nog mer i norra Israel, de s k am haaretz.

  2. SÅ,
    ”Då efter återkomsten från den babyloniska fångenskapen (omkring 460 f.Kr.) arameiskan småningom blev judarnas folkspråk med undanträngande av hebreiskan, som knappt förstods av andra än de skriftlärda, uppkom den seden, att de stycken av bibeltexten, som upplästes vid synagogans gudstjänst, av en särskild meturgeman (”tolkare”, plur. meturgemanin) översattes för församlingen på arameiska.”
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Targum

  3.  /  2 maj, 2013

    Jo, jag vet att västteologer anser detta, men frågan är om texten i Apg. ändå visar på något annat i alla fall i Jerusalem. Uppenbarligen lystrade människomassan på tempelplatsen bättre när Paulus talade hebreiska. Eller så var alla människor där skriftlärda som kunde hebreiska så bar att Paulus valde det språket. Jag tror att Paulus och andra rabbiner kunde både arameiska och hebreiska. Paulus kunde också grekiska så bra att han kunde tala offentligt i Atén.

    Vi har också händelsen på damaskusvägen där Jeshua valde att tala hebreiska med Paulus. Det är säkert även rätt det du skrev, men kanske inte så kategoriskt.

  4. Elisabeth

     /  3 maj, 2013

    Micaelost..mycket intressant, men invecklat. Här finns en snubbeltråd till en treenighet. Vad kan detta ge oss mera ? Vi vet att Jeshua…precis som människor..föddes med Jetzer hará, annars kunde han inte ha varit ett fullkomligt och välbehagligt offer och ta bort människans synd.
    MEN..frågor dyker upp..ex. Ords. 8:23:”Av evighet är jag insatt, från begynnelsen innan jorden fanns….vers 30-31:” då var jag verksam vid hans sida, jag var hans glädje dag efter dag, alltid jublande inför honom, Jag jublade inför hans värld, jag gladdes över människorna..” Vi vet att messias var i Guds tankar, som ett projekt, redan vid jordens och universums tillblivelse. Men förklara , mina herrar, denna självupplevda presentation..!

  5. studeratorah

     /  3 maj, 2013

    Ja, mycket intressant inlägg! Jag håller just nu på med logos-begreppet i min C-uppsats. Dock studerar jag inte betydelsen av memra eftersom kursen är NT-grekiska.

    Det är mycket möjligt att Johannes hade memra i tankarna när han skrev sin prolog (Joh 1:1-18). Men han kan även ha varit influerad av den personifierade visdomen (sofía) i Ordspråksboken, samt de tankegångar som finns i den mellantestamentliga visdomslitteraturen. Ingen av dessa texter var obekanta för honom:

    ”Mina fäders Gud, barmhärtighetens herre, du som har skapat allt med ditt ord [lógos], och som genom din vishet [sofía] gjorde människan för att hon skulle härska över allt du skapat … Hos dig finns visheten som känner dina verk, som var med när du skapade världen.” (Salomos Vishet 9:1-2, 9)

    Men om vi leker med tanken att memra, logos eller sofía skulle ha varit Jesus som en preexistent skapare, ger vissa problem med en rad texter i NT. Ett av flera exempel hittar vi i Apostlagärningarna 17:

    ”Gud som har skapat världen och allt den rymmer, han som är herre över himmel och jord, bor inte i tempel som är byggda av människohand … Av en enda människa har han skapat alla folk … Han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom en man som han i förväg har bestämt därtill. Det har han bekräftat för alla människor genom att låta honom uppstå från de döda.” (Apg 17:24-26, 30)

    För Paulus var Gud, Fadern himmelens och jordens Skapare, medan Jesus var man som Han hade utvalt. Jesus upphöjs i princip aldrig som Skaparen eller en medskapare till denne. Ett av några undantag är Kolosserbrevet:

    ”Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. Han är till före allting, och allt består genom honom.” (Kol 1:15-17)

    Här verkar det uppenbart som att Jesus hade en fysisk preexistens. Men en f.d. professor vid teologen i Uppsala som heter Lars Hartman ger en mycket intressant kommentar till just denna text:

    ”I vår text fokuseras hur han (Gud) ‘uttryckt sig’ genom Jesus, ‘den osynlige Gudens avbild’. När vi vill försöka förstå detta bör vi inte utgå från den historiske Jesus, flytta upp honom på Guds tron och föra honom tillbaka, tillbaka, tillbaka i evighet, och så tillägga honom egenskapen att vara preexistent (= ha en tillvaro före sitt jordeliv). Det är nog mera rättvist att ta fasta på textens anknytning till samtida tankar om den gudomliga visheten med vilken och genom vilken Gud uttrycker sig. Det innebär att man byter ut en bild från människovärlden mot en annan från samma värld, nämligen bilden av plan eller vishet. Vi kan t o m försöka ersätta ‘plan’, ‘vishet’ med ‘verksam avsikt’. Gud har en ‘verksam avsikt’ och i enlighet med den uttrycker han sig. Denna verksamma avsikt ligger bakom Jesu person och verk.”

    Låter dessa tankegångar bekanta? 😉

    På återhörande och Shabbat shalom till er alla!

  6. Elisabeth,
    Förklara är nog svårt. Däremot är det väl tydligt varifrån NT:s påstådda kristologi kommer ifrån. Hur den sedan skall tolkas? Tja, det är en annan och mycket svårare fråga.
    Vi får väl jobba på det.

  7. studeratorah,
    Ja, nog ligger begreppen nära varandra och jag kan inte avgöra vad som påverkat vad. Men vi vet i alla fall att enkelt folk på Jesu tid behövde Targum för att förstå Skriften. De behövde inte grekiskan för det ändamålet, även om det språket också förekom flitigt.

  8. Elisabeth

     /  4 maj, 2013

    Vad man ändå kan förstå om Jesus /Jeshua är att Johannes tydligt skriver i 2:25 att ”han behövde inte höra någon vittna om människan, ty av sig själv visste han vad som var i människan.” Vi vet att Jesus blev frestad i ALLT …liksom vi ser i Heb.2:16-18..”Det är ju inte änglar utan Abrahams barn han tar sig an, v.17 därför måste han i ALLT bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder”.

    Hur Kyrkans kristologi knåpades ihop förblir ändå en gåta, med tanke på dessa klara bibelord. Men det kanske var Guds Tankar som kom på pränt vid Skapelseundren…?

  9. Elisabeth,
    Precis. Han måste bli lik sina bröder i allt. Torahn vittnar ju på åtskilliga ställen om just detta. Att Messias som både kung och överstepräst skall vara en av bröderna/en landsman. Just detta begrepp inbegriper även hur fattiga behandlas o.s.v. Vi vet ju att även hur de sämst ställda i det judiska samhället behandlas hr kopplingar till Messias:
    http://www.bibeln.se/las/2k/3_mos#q=3+Mos+21%3A10
    http://www.bibeln.se/las/2k/5_mos#q=5+Mos+17%3A15
    http://www.bibeln.se/las/2k/5_mos#q=5+Mos+15%3A7
    http://www.bibeln.se/las/2k/5_mos#q=5+Mos+18%3A2
    http://www.bibeln.se/las/2k/5_mos#q=5+Mos+18%3A15 OBS! Extra viktig!
    http://www.bibeln.se/las/2k/5_mos#q=5+Mos+18%3A18 OBS! Extra viktig!
    http://www.bibeln.se/las/2k/5_mos#q=5+Mos+33%3A16

  10. Elisabeth,
    Vad gäller kyrklig kristologi (åtminstone hos katolikerna) så är detta inget främmande för dem detta med Targum o.s.v..
    http://www.newadvent.org/cathen/14454b.htm
    Däremot så tvivlar jag på om det ens finns två (2) pingstpastorer som har koll på detta.

  11. … kanske är det (tvärtemot vad jag alltid trott) en längre resa för en pingstvän än för än katolik att förstå sanningen. 🙂

  12. studeratorah

     /  4 maj, 2013

    En viktig fråga är i hur stor utsträckning mottagarna av Johannesevangeliet var bekanta med memra-begreppet. Enligt den traditionella uppfattningen skrevs nämligen detta evangelium i Efesus i mindre Asien, vilket betyder att skrivandet skedde lååååångt från Israels gränser. Använde man sig av targumerna lika mycket utanför landets gränser som innanför? Var det inte istället det grekiska Septuaginta som gällde i diasporan?

    Att orden ”en arché” (i begynnelsen) inleder prologen är ingen tillfällighet då de även inleder 1 Mosebok 1 i det grekiska Septuaginta: ”I begynnelsen [en arché] skapade Gud himmel och jord.” Så frågan är om inte mottagarna av evangeliet var mer bekanta med det grekiska begreppet logos (även om detta ord inte återfinns i skapelseberättelsen) än med det arameiska memra. Visserligen finns det många belägg i evangeliet för att mottagarna hade djupa kunskaper i de hebreiska skrifterna. Men räcker det som bevis för att ”Ordet” i prologen refererar till memra istället för logos?

    Lite tankar att fundera kring. 🙂

  13. studeratorahn,
    Om vi ska tro biskopen i Woolwich, John Robinson, så är Evangeliet enligt Johannes riktat till den judiska diasporan.
    http://www.biblicalstudies.org.uk/pdf/john_robinson.pdf
    I sådana fall är nog Targum fortfarande relevant i den boken.

  14.  /  4 maj, 2013

    Micael: ”Däremot så tvivlar jag på om det ens finns två (2) pingstpastorer som har koll på detta.”

    – Jag vet två. En har samma förnamn som du och som du hämtat kunskap ifrån och en heter Lennart. 🙂

  15. Elisabeth

     /  4 maj, 2013

    Tack Micaelost för kanonställen att leta i. New advent hade massor av intresse. (Tja, en sorglig sak ang. Pingst är ju att nu huserar Lakewoods pastorer med sin newage här på inbjudan till ”rådslag.” sorry.. en parantes som visar hur rätt du har.)

  16.  /  4 maj, 2013

    Studeratorah: ”Använde man sig av targumerna lika mycket utanför landets gränser som innanför? Var det inte istället det grekiska Septuaginta som gällde i diasporan?”

    – Förvisso var det så att LLX användes i diasporan både av judar och ickejudar. Den översattes ju med tanke på detta.

    Men det kan vara så att Johannes inte ville använda sig av ett arameiskt begrepp som memra, utan översatte det till det mer välkända logos. Det behöver då inte betyda att Johannes lägger in något annat i logos än det som finns i begreppet memra.
    Logos var ett mycket välkänt begrepp i grekisk filosofi med många betydelser.

    ”Originally a word meaning ”a ground”, ”a plea”, ”an opinion”, ”an expectation”, ”word,” ”speech,” ”account,” ”reason,” it became a technical term in philosophy, beginning with Heraclitus (ca. 535–475 BC), who used the term for a principle of order and knowledge.
    Under Hellenistic Judaism, Philo (ca. 20 BC–AD 50) adopted the term into Jewish philosophy. The Gospel of John identifies the Logos, through which all things are made, as divine (theos), and further identifies Jesus as the incarnate Logos.” Wikipedia

    Googleöversättning:
    ”Ursprungligen ett ord som betyder” en plats ”,”en grund”,” yttrande”,”en förväntan”,”ord ”,” tal”,”konto”,”förnuft”, det blev en teknisk term i filosofi, med början med Herakleitos (ca. 535-475 f.Kr.), som använde termen för en princip av ordning och kunskap.
    Under hellenistisk judendom, Philo (ca. 20 f.Kr.-50 e.Kr.) antagit termen i judisk filosofi. Johannes evangelium identifierar Logos, genom vilken allting är gjorda, som gudomlig (theos), och ytterligare identifierar Jesus som den inkarnerade Logos.” Wikipedia”

  17. Elisabeth

     /  5 maj, 2013

    Om vi försöker göra Jeshua till en ”semi-gud” genom en märklig ‘metamorfos’ att han inte skapades likt männsikan ,dvs. med jetzer hará, ‘den onda böjelsen’ utan att han var skapad av ”annan natur” som galant klarade alla frestelser…är det frågan om Heb.2:16-18, 4:15 äger någon som helst relevans ?

  18. Kefa

     /  6 maj, 2013

    ”For we do not have a cohen gadol unable to empathize with our weaknesses; since in every respect he was tempted just as we are, the only difference being that he did not sin”.

    Ljuvliga ord som skänkt och skänker tröst i ”prövningens ugn. Om vår frälsare reduceras till en predestinerad robot hur kan då i allt bli lik sina bröder. Och på vilket sätt kan han fullt ut förstå oss, om han inte är en del av skapelsen?

  19.  /  6 maj, 2013

    Det är ingen här som antyder, vad jag kan förstå, att Jeshua inte var ”i allt lik sin bröder, dock utan synd” enligt Hebr 2:16-18. Men när man sedan för in ett begrepp som ”Jetzer hara” som inte finns i den citerade texten i Hebr 2, så måste detta begrepp definieras i förhållande till denna text. Det är inte så lätt.

    I rådet för främjande av svensk messiasrörelse (RFSM) som Ketriel Blad tagit initiativet till, samtalade vi om ”jetzer hara” och en möjlig förståelse är att Adam före syndafallet hade jetzer hara, men att det inte aktiverades förrän efter syndafallet. Adam föddes inte med en ”benägenhet att synda”, då skulle han inte vara en avbild av Adam HaKadmon, men han hade en egen fri vilja att kunna synda. Enligt judisk tradition så var Adam en underbar skapelse med stor härlighet som umgicks med HaShem. Men vid syndafallet reducerades han betydligt.

    Ett förslag till förståelse: Den avkomma som Adam gett upphov till föds med ett aktiverat jetzer hara. Jeshua föddes liksom Adam utan synd och kunde välja mellan att lyda Frestaren eller att vinna seger. Både Adam och Jeshua skapades med ett oaktiverat Jetzer hara, men med potentiell möjlighet att synda, eftersom båda hade en fri vilja.
    Därför behöver vi bli födda på nytt av HaShems Ande så att vi inte längre tillhör den förste Adam och döden dör. Vårt hopp är uppståndelsen då vi får del av gudomlig natur och saknar jetzer hara för evigt. Jeshua har inget jetzer hara nu som ”cohen haGadol”.
    Var välsignade Elisabeth och Kefa och inte minst micaelost förstås! 🙂

  20. Jag tror att 1 Mos 4:7 är en nyckelvers i denna fråga:
    ”Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå, men du skall råda över den.”
    http://www.bibeln.se/las/2k/1_mos#q=1+Mos+4%3A7

    Det första valet består i att handla rätt eller att handla fel. Handlar man rätt så består valet att handla rätt eller fel. Handlar man däremot fel, så får man den föga åtråvärda uppgiften att själv råda över synden.

  21. Kefa

     /  6 maj, 2013

    SÅ En extra dimension blir vad som skyntar fram i Enoks bok om den som gömdes undan. Den Evige visste att Ad’am skulle aktivera jetser hara, därför gömdes protypen undan. För att senare kunna rädda mänskligheten. Tanken svindlar.

  22. Elisabeth

     /  6 maj, 2013

    Kefa :”Och på vilket sätt kan han fullt ut förstå oss, om han inte är en del av skapelsen?”
    –just precis min tanke, fast jag skulle vilja tillägga ”om han inte själv, SJÄLV, hade övervunnit frestelserna, dvs i egen kraft efter bön och fasta, (40 dagars förberedelse !) genom att förlita sig på sin Fader. Inte genom ett glassigt skimmer.

  23. Kefa,
    Du skriver: ”En extra dimension blir vad som skymtar fram i Enoks bok om den som gömdes undan”.
    Kan du ange källan i Enoks bok?

  24.  /  6 maj, 2013

    Amen Kefa, Pappa vet alltid bäst. 🙂

    Amen också till det du skriver Elisabeth.

  25. Elisabeth

     /  6 maj, 2013

    SÅ..Tack för det ! 🙂

    Micaelost..du nämnde om Enoks bok..Säkert har du hittat massor om denna bok,men här var det en del intressanta saker.

    http://www.svenskagnostiskabiblioteket.se/Noa.htm

  26. Kefa

     /  6 maj, 2013

    48:6 6. Och därför blev han utvald och förborgad inför honom, innan världen skapades, och i evighet skall han vara inför honom.

  27. Kefa,
    Ursäkta att mitt svar dröjde. Nu har jag hittat en bra sajt att läsa på.
    http://enoksbok.se/cgi-bin/slaupp.cgi?BOK|1|48|3|jmf

  28. Elisabeth,
    Jag har inte alls läst i Enoks bok tidigare, förutom en gång när jag letade efter något specifikt.

  29. Elisabeth

     /  10 maj, 2013

    SÅ :” som Ketriel Blad tagit initiativet till, samtalade vi om ”jetzer hara” och en möjlig förståelse är att Adam före syndafallet hade jetzer hara, men att det inte aktiverades förrän efter syndafallet. Adam föddes inte med en ”benägenhet att synda”, då skulle han inte vara en avbild av Adam HaKadmon, men han hade en egen fri vilja att kunna synda. Enligt judisk tradition så var Adam en underbar skapelse med stor härlighet som umgicks med HaShem. Men vid syndafallet reducerades han betydligt.”

    –Alltså var det Kvinnan Hava (Eva) som utlöste hans ”benägenhet att synda” ?? Men säkert hade Gud redan den vetskapen att så skulle hända.. Innan dess hade Adam under kanske hundratals…kanske tusen år,. gett djuren artnamn, förberett marken för alla fröbärande frukter..kort sagt all agrikultur hade Adam förberett innan Gud såg tiden mogen för Eva. Han, Gud, som ser och känner våra hemligheter, Han skådar tingens slut redan i deras begynnelse, måste ju ha planerat allt, även syndafallet. Han sa inte ‘Oops..vad hände nu ?’

  30.  /  10 maj, 2013

    Elisabeth: ”Alltså var det Kvinnan Hava (Eva) som utlöste hans ”benägenhet att synda” ?? ”

    – Man skall nog förstå det som att ”benägenheten att synda” blev syndafallets konsekvens. Eva lockade Adam till synd, men Adam var den som hålls ansvarig för syndafallet. Kanske hade Adam brustit när det gäller undervisningen till Eva. Lite spekulationer. 🙂

  31. Shmuel

     /  11 maj, 2013


    Mycket bra kommentar.
    Micael citerar 1 Mos 4:7 och det är säkert en nyckelvers.
    Viljan att acceptera eller råda över synden.
    Om jag ska spekulera så undrar jag vad som hänt om Adam hade fallit ner med ansiktet i jorden och företrätt Havah samt erkänt (han stod ju och såg på när Havah åt av frukten) och bett om förlåtelse?
    Hade Adam kunnat vara Havah’s ”frälsare” och synden aldrig fått fotfäste?

  32. Elisabeth

     /  11 maj, 2013

    Mina årtal behöver revideras en del. Adam dog då han var 930 år. Alltså besannades Guds varning i 1Mos.2:17, att han “skulle döden dö den dag han åt av den frukten”.. Men det glömde Adam. Det gick en längre tid..kanske hundratals år, innan Gud tog ut kvinnan ur hans sida, då han förut varit fullt upptagen med allt det Gud befallde honom att göra v.18-20.
    Sen kom tjusiga Eva och Adam glömde helt bort att varna henne för detta med Livets träds frukt. Det hade ju gått en lååång tid..!

    Ser idag att du också SÅ, anade samma sak om glömskan.
    Knappast kunde Adam vara någon ‘frälsare’ i det tillståndet och ‘rädda’ Eva.

  33. Kefa

     /  12 maj, 2013

    Shmuel
    Så förstår jag det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: