Att förändra ett helt folks kollektiva minne

Om inte Sinaihändelserna verkligen ägde rum, hur gick det då till när någon kunde lura en hel generation att tro på en falsk nationell historia, en falsk skriftlig Torah, en falsk muntlig Torah och falska traditioner, som dessutom minutiöst förvaltades från föräldrar till barn i generationer och som dessutom i själva texten hävdar att det är så kunskapen överförs. Om någon fabricerat Sinaihändelserna och sedan kommit och påstått till en generation att alla tidigare generationer har följt dessa märkliga stadgar och bud, så finns det en logisk uppförsbacke när det gäller förklaringar.

När skulle någon kunnat inbilla ett helt folk att deras föräldrageneration har trott så här och generationerna innan dem trodde man likadant, men just ni har på något vis tappat bort den här kunskapen och nu skall vi införa denna kunskap igen? Hur går det till? Och om det skedde på det viset, varför finns det inte dokumenterat någonstans, när allt annat dokumenterats så noggrant?

Om en ensam karismatisk religiös ledare påstår att han upplevt ett direkt tilltal från Gud eller på något annat sätt fått insikt i sanningar som vi andra inte kan ta del av, så sker ju ett missionerande som leder till att människor som kommer till tro måste förlita sig på att det den karismatiska ledaren påstår verkligen stämmer.

I fallet med Israel vid berget Sinai, så omfattar den upplevelsen ett helt folk. Hela folket antar sedan stadgar och bud som sedan efterlevs i hela samhället och fortsätter så i generation efter generation. Dessa traditioner bygger på att den som för närvarande förvaltar traditionen vet varifrån han fått den och varifrån den kom i leden innan.

Om vi skulle följa en rabbins kunskap bakåt i tiden, kan denne alltid ange vem han lärt sig detta ifrån och eftersom detta är viktigt, så har han naturligtvis också fått reda på vem hans lärare i sin tur lärt sig detta ifrån, och var denne i sin tur fått detta ifrån. På så vis har alla rabbiner en obruten kedja av kunskapsöverförande ända tillbaka till Mose. Naturligtvis kan man ifrågasätta om alla eller ens några av dessa så kallade obrutna kedjor är helt i överenstämmelse med den exakta sanningen, men om vi skall slå hål på den judiska traditionen så räcker det inte med att finna fel i varje sådan kedja, felet måst i sådana vara vid samma historiska tidpunkt i alla dessa så kallade obrutna kedjor. Enstaka fel kan förekomma, fabriceringar kan förkomma, men summan av ett helt folks tradition om en gemensam upplevelse kan inte införas på annat sätt en samtidigt och för alla.

För hur skulle det annars ha låtit om den judiska traditionen kom till lite här och där? Hur skulle det gå att få ihop med ett enat folk vid Sinai som sedan alla följde stadgar och bud? Alla måste samtidigt börja tro på samma sak eftersom själva upplevelsen var gemensam och att de sedan gjorde gemensam sak av det hela.

Någon kanske då inflikar att judarna inte alltid följt Guds bud och inte alltid varit så lydiga mot Torahn. Vid ett tillfälle så fann man en lagbok och den hade tydligen inte blivit läst på länge. Kan det inte vara så att det skulle kunna vara ett sådant tillfälle där man införde idéerna om Sinai? Nej, inte ens vid ett sådant tillfälle kan man hitta en logisk möjlighet att införa sådana idéer. När folket varit i exil, i fångenskap då? Nej, det finns fortfarande ingen logisk möjlighet till att införa sådana idéer som rör generationer tillbaka. Det tillfället i Gamla Testamentet som kanske bäst lämpar sig för införandet av ett kollektivt minne, skulle möjligtvis ha varit under slaveriet i Egypten, men det var ju före händelserna vid Sinai.

Det kollektiva minnet, den muntliga Torahn och de judiska traditionerna är en barriär som gör det betydligt svårare att förklara bort bibelns sanningar än om de stått för sig själva. Faktum är att den muntliga traditionen utgör det starkaste beviset för de viktigaste händelserna. Det är lättare att förvanska en text – det har vi inte minst sett i Nya Testamentet – än att förändra ett helt folks kollektiva minne.

Länktips:
http://www.theapj.com/the-kuzari-principle-2/
http://philosophyofjudaism.blogspot.se/2011/09/kuzari-principle.html
http://en.wikipedia.org/wiki/Kuzari
http://aletheia.se/2014/01/22/obruten-apostolisk-succession/

För israeliterna i öknen var Torahn muntlig och inte skriftlig

När Mose hade varit på berget Sinai och kom ned med de två stentavlorna lade han dem i förbundsarken. Mose sa att de sedan låg kvar i arken. På slutet av ökenvandringen skrev Mose ned hela Torahn, från början till slut och lade Torahn intill förbundsarken.

”På dessa tavlor skrev han detsamma som förra gången, de tio budorden, som Herren förkunnade för er ur elden, när ni var församlade vid berget. Herren gav dem till mig, och jag gick ner från berget. I arken jag hade gjort lade jag tavlorna, så som Herren hade befallt mig, och där låg de sedan kvar. (5 Mos 10:4-5)

”När Mose hade skrivit ner denna Torah i en bokrulle, från början till slut, befallde han leviterna, som bar Herrens förbundsark: ”Tag denna Torah och lägg den intill Herrens, er Guds, förbundsark. Där skall den vara ett vittne mot dig, Israel.” (5 Mos 31:24-26)

Om ni försöker leva er in i vad det här betyder i fråga om hur folket eller prästerskapet hade tillgång till den skrivna Torahn eller inte, så bör vi ju betänka att den moderna boktryckarkonsten med utbytbara bokstäver kom till först på 1400-talet med Gutenberg. Det är knappast någon slump att Martin Luthers Skriften Allena inte åberopades före Gutenberg. Innan dess var det nog få människor som överhuvudtaget hade kunnat ta del av bibeln på sitt eget språk och därmed var ju en paroll som Skriften Allena närmast meningslös.

Likadant är det ju för Israels folk under ökenfärden. De har inte varsitt exemplar av Torahn på nattygsbordet, som de kan bläddra i på kvällen innan de somnar. Faktum är att inte ens Mose läste Torahn under ökenfärden. Mose skrev den ju först efter att han hållit talet till dem i dalen mittemot Bet Pegor (5 Mos 3:29) och det var i slutet på ökenvandringen.

Så hur kan vi då föreställa oss hur Israels folk förhöll sig till det som kallas den ”Muntliga Lagen” (Oral Torah)? Ja, i ärlighetens namn, så var det ju den enda Torahn de hade. Mose skrev ju som sagt inte ned Torahn förrän de i princip skulle kliva över floden Jordan, och den text som sedan fanns nedskriven hade leviterna tagit hand om och lagt intill förbundsarken.

Så hur såg lagen (Torahn) ut för Israels folk? Jo, den var muntlig och inte skriftlig. Finns det fler indikationer på att lagen var muntlig? Ja. Massvis. Nästan hela tiden så talar Herren till Mose, som i sin tur säger något till prästerna, Aaron eller israeliterna. Det är på detta sätt som lagen (Torahn) förmedlas till de olika delarna av Israels folk. Det är först på slutet av ökenvandringen som detta också sätts på pränt, och då som ”ett vittne”. Här tänker jag på standardmetern som finns undanlagd på Bureau International des Poids et Mesures för att säkerställa att en meter alltid kommer att vara en meter.

Så här går det till om vi synar kapitlen 21-23 i Vayikra (3 Mos):

”Herren sade till Mose: Säg till prästerna, Arons söner: En präst får inte ådra sig orenhet genom att röra vid en avliden …” (3 Mos 21:1)

”Herren talade till Mose: Säg till Aron: Ingen bland dina ättlingar … (3 Mos 21:13-14)

”Herren talade till Mose: Säg till Aron och hans söner … (3 Mos 22:1-2)

”Herren talade till Mose: Säg till Aron och hans söner och till alla israeliterna: Om någon israelit eller invandrare i Israel vill frambära ett offer …” (3 Mos 22:17-18)

”Herren talade till Mose: Säg till israeliterna: Herrens högtider som ni skall utlysa …” (3 Mos 23:1-2)

”Herren talade till Mose: Säg till israeliterna: När ni kommer in i landet … (3 Mos 23:9-10)

”Herren talade till Mose: Säg till israeliterna: I sjunde månaden, på första dagen i månaden … (3 Mos 23:23-24)

”Herren talade till Mose: Säg till israeliterna: På femtonde dagen i samma månad, den sjunde, infaller Herrens lövhyddefest …” (3 Mos 23:33-34)

”Så talade Mose till israeliterna om Herrens högtider.” (3 Mos 23:44)

Vi behöver alltså inte värst mycket inlevelse för att förstå att för israeliterna i öknen var Torahn muntlig och inte skriftlig.

Länktips:
http://www.mikaelkarlendal.se/uncategorized/mitt-svar-till-lembke-2/
http://aletheia.se/2014/04/01/tommy-dahlman-vet-numera-battre-an-martin-luther/

Sola Scriptura och katolsk tradition tillintetgjorda

Det pågår en debatt mellan den protestantiska linjen Sola Scriptura och den katolska linjen där traditionen också spelar en viktig roll. Här tillintetgör rabbi Michael Skobac båda dessa sidors argument. Det är inte Sola Scriptura som gäller, det visar Skobac genom att endast läsa bibeln. Därtill kan vi som är någorlunda listiga, förstå att den tradition som då fattas Sola Scriptura är långt ifrån den tradition som katolska kyrkan gör anspråk på. Detta är – med möjligt undantag av Skobacs förståelse av Paulus – den bästa förklaringen av feltänket med Sola Scriptura.

Länktips:
http://aletheia.se/2014/04/01/tommy-dahlman-vet-numera-battre-an-martin-luther/
http://blogg.varldenidag.se/dahlman/2014/03/30/protestantismens-5-solar-behover-revideras/
http://www.mikaelkarlendal.se/uncategorized/ett-svar-pa-min-artikelserie-om-katolsk-och-evangelisk-tro/
http://www.stefansward.se/2014/04/12/vad-katoliker-och-protestanter-ar-overens-om/
http://busy-being-born.blogspot.se/2013/12/fran-tron-allena-till-trons-fullhet.html
http://www.dagen.se/nyheter/paret-ekman-halsade-pa-paven/